Verona

Vår fina Verona har krupit långt in i hjärteroten hos familjehemmet. Som den mjuka och känsliga individ hon är blev hon väldigt missförstådd i sitt första hem och fick hämtas akut av oss till det familjehem som hon nu befinner sig i, och där hon nu bedöms flygfärdig att söka sitt för-eviga-hem. Hon är rumsren, och hon fungerar finfint med katten i hemmet som hon älskar att busa med som du kan se i den här länken. Med de andra hundarna i hemmet fungerar hon väldigt bra, men hägnhund som hon är så kan hon vara pigg på att tjuva till sig andras ben eller godsaker om tillfälle ges. Verona är en mjuk tjej i grunden och vi tror att hon skulle må bra i ett lugnare område, och hon bör inte bo i lägenhet. Hon är väldigt förtjust i härliga skogspromenader, men hon har ännu inte gått lös. Vi hoppas att du som adopterar Verona också njuter av skogen lika mycket som hon gör. Hon har inte åkt så mycket bil, utan behöver träna upp det då hon har en tendens att bli lite åksjuk. På de människor som hon fäster sig vid så är hon en tjej som gärna delar ut hur många pussar som helst och som familjehemmet själv säger: ”Hon är galet underbar”. Känner du att det är just du som passar som hand i handsken med den är ståtliga tjejen så är du varmt välkommen in med en intresseanmälan.

Här är berättelsen om hennes bakgrund: Vally och Verona delar en sorgesam historia med alla andra valpar vi hittar. De hittas dumpade i en by som Vasile passerade på sin väg till Fantanelle där vårt andra hägn ligger. Vanligtvis är valparna lite yngre än de här valparna var när de hittades. Vi uppskattade deras ålder till ca 3 månader när de hittades. De satt tätt tillsammans på bygatan och tittade sig förskräckt omkring med stora ögon på en främmande värld de inte visste något om medans bilarna åkte förbi utan att förarna gav dem ens ett andra ögonkast. Det är en vanlig syn i ett land där få ägda hundar kastreras även om de är ägda, det är väldigt sällsynt att de ägda hundarna någonsin vistas inomhus utan antingen löper de fritt eller sitter fasttjudrade som den enklaste av larmanordningar. När så dessa hundar får valpar vill ägarna inte ha det bekymret och det vanliga tillvägagångssättet är då att de lastar in de överlevande valparna och åker en bra bit hemifrån och släpper valparna där. Många, många valpar går under på detta sätt och går en alltför tidig och plågsam död till mötes, för även om vi hittar mängder av valpar så är det ändå bara en försvinnande liten bråkdel av alla som finns därute.